Vreden

Igår eftermiddag när jag skulle gå hem från jobbet tog jag en promenad till köket. Det gör jag ofta, gärna med en sträng och upptagen min samt en pärm i handen så att ingen får för sig att be om något. I kylskåpet hittade jag en halv avokado, inplastad. Nu är inte jag den som brukar få offentliga utbrott, och särskilt inte på arbetsplatser, men denna halva avokado väckte något i mig. Jag fylldes av en sorg, uppblandad med en diffus vrede över detta beslut att äta en halv avokado och sedan plasta in den och lägga i kylskåpet. Varför kan man inte bara äta upp hela avokadon? Jag var på vippen att äta upp den själv, men hejdade mig.

Idag tittade jag i kylskåpet igen. Den ligger naturligtvis kvar. Jag känner en uppgivenhet.