Någonstans har någonting dött här på kontoret. Nej, inte min livslust (eller jo, den med) utan ett djur av något slag. Ett ganska stort djur av lukten att döma. Kanske min tjocka kollega, vad vet jag. Bakom ett skåp i förrådet ligger hon nu och ruttnar.
Gårdagens lunch var som en liten tentamen i impulskontroll. En man kom och satte sig med en Aftonbladet, och jag fick verkligen kämpa för att hålla tillbaks ett "IMBECILL!". När jag tänker på att ungefär 6.000.000 människor i detta land läser den tidningen dagligen svindlar det. Jag blir rädd. Jag blir sjuk. Jag blir sjuk av ångest! Vad är det mer dessa människor har problem med? Har de svårt att följa med i väderleksrapporten? Tycker de att Radio Rix är subversivt? Vill de återinföra dödstraffet? Vill de bränna böcker? Bränna häxor?
Det är så många motstridiga intryck jag får av mina landsmän. Nästan samtliga stötande. De säger att de inte vill arbeta, men misstänkliggör alla som slipper. De tycker Sverige och svenskar är "så stela" (nej, det handlar om impulskontroll, barbarer!), men omöjliggör ett levande och galet nattliv med sina klagomål på att det låter (ljudet av LIV, förpuppade mumier!). De skräms av antiintellektualismen hos religiösa muslimer, men har själva en bildningsnivå jämsides en random hockeyspelare.
Gammalt, jag vet. Men jag ville ha det sagt, det är som en besvärjelse.
Har jag begått ett hatbrott nu?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment