började dåligt och fortsatte i samma stil. Vaknade, ställde mig på alla fyra i sängen och vänd mot kudden mässade jag omväxlande: "Varför!", "Nej!" och "Jag vill inte!". Då detta inte hjälpte tog jag en dusch för att skingra olyckligheten. Vattnet var antingen för varmt eller för kallt och till slut gav jag upp. Jag borde ha gett upp dagen som helhet och social konstruktion vid det här laget, men min pliktskyldighet vann och jag åkte till jobbet.
Härom dagen hade jag möte med min Passive-Aggressors Anonymous-grupp. Det var mycket krävande, och jag beslöt mig för att det fick vara det sista. Vi ägnade oss åt det vanliga: påtala varandras fel, hånleende ställa burdusa frågor, vinnlägga oss om att sätta dit varandra och skapa osäkerhet och missmodighet etc. Det vanliga - det vi är bäst på helt enkelt. Men nu vill jag bredda min repertoar, och kanske bara vara helt vanligt tråkigt hygglig. Kan det vara något? Nej, jag tror inte det. Men jag gör det nog ändå. Känns det fel, känns det obehagligt - ja, då är det rätt. Melodin för 2008.
11 comments:
Excuse me?!
"Känns det fel, känns det obehagligt - ja, då är det rätt. Melodin för 2008."
JaSÅ?
I'll give you obehagligt.
Dra inte in mig i det här! Du var den enda som var på mötet.
Salvada: Snälla, inte mer nu!
"Anonym": Ha! Så typisk reaktion. Det är precis det här jag menar!
Ha!? Jag ska ta med en bandspelare nästa gång...Jag är en from och snäll man, Gud vet att jag har problem, men dessa svårigheter har inte en ”passiv” karaktär. Aldrig har man hört mig kränka någon bara för nöjets skull, aldrig har man sett mig ge blickar av förakt bara för …ja, varför? Det är frågan du måste ställa dig. Du vinner inget på det, förutom ögonblickets triumf, vilket för övrigt är en ytterst banal triumf, då den inte ger dig högre "status", om det nu var det du var ute efter. Nej, denna form av aggression är förtäckt självförakt, eller något ännu värre. Jag vet inte vad den beror på, men jag vet att den är helt och hållet destruktiv för både kropp och själ. Så nästa gång du vill rätta någon, skratta åt någon om den har sagt fel osv. så tänk på vad du har att vinna på det. Inget. Du har inget att vinna på det- tvärtom. Så det vore en ren självisk handling om du försökte ändra formen på hur du uttrycker dig ibland, eller åtminstone stanna upp och tänka efter i 10 sek innan du uttalar dig. Hur som helst så kommer jag att från och med nu, vare sig du vill eller inte, att uppmärksamma det ”passiva” inslaget i dina framtida interaktioner.
Men jag litar på att 2008 blir ett bra år för oss båda.
Härligt. Tack för gästbloggen.
Och komiken. Jag hade precis tänkt föreslå en deal: Att ingen av oss kommer med beskäftiga tillrättavisningar för hur den andre ska bete sig. Nu blir ju poängen med just det så mycket tydligare, och det tackar jag för. Ett passivt-aggressivt tack alltså.
Men dealen var allvarligt menad. Och gäller naturligtvis MIG i första hand, ok?
Men du har såklart rätt i allt du säger, A.
(OBS inte PA)
"Att ingen av oss kommer med beskäftiga tillrättavisningar för hur den andre ska bete sig." Sounds fair to me:
http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.designofsignage.com/application/symbol/hands/image/600x600/hand-shake-love.jpg&imgrefurl=http://www.designofsignage.com/application/symbol/hands/largesymbols/love-hand-shake.html&h=600&w=600&sz=27&tbnid=p8-R8xbI_ELdtM:&tbnh=135&tbnw=135&prev=/images%3Fq%3Dshake%2Bhand%26um%3D1&start=2&sa=X&oi=images&ct=image&cd=2
Ha ha! Tydligheten.
Det här kommer bli om möjligt svårare att hålla än ditt andra löfte. Minns du?
Tydlighet är 2008. Bra att du pekade på det, då jag länge känt att något fattades i mitt liv (du får föreställa dig någon ironisk kommentar här – själv är jag för trött) men nu står det klart; jag ska förkroppsliga idén om tydligheten, idén om koncentrationen.
Du är inte för trött för ironier. Du har gett ett löfte!
Post a Comment