Matlagningsgrädden revisited

Jag har en trevlig och fin skärmsläckare på min dator. Jag tycker om den så mycket att jag har ställt in att den ska gå igång efter en minut. Således måste jag alltid ha en hand på musen och röra handen minst en gång i minuten när jag sitter och läser. Hur fort det går att vänja sig vid något, att prägla in ett beteende, hur dumt och meningslöst det än månde vara kan illustreras av det faktum att jag nu inte kan läsa en bok eller DN utan att vara orolig att skärmsläckaren ska gå igång. Dessutom är jag alltid orolig att texten på boksidan ska brännas in i papperet om jag inte vänder blad.