The drugs do work

I förra veckans Kulturfredag kunde vi höra en dammig Ernst Brunner prata om boxningens skapande-metaforik. Samt en tuggummidoftande Natalia Kazmierska berätta varför "vi" fascineras av maffiamän.

Men det som var intressant på riktigt var Carl Michael Edenborg om svenska författares drogvanor. En anonym poet berättade att hon gillade amfetamin, och att hon en gång under påverkan därav skrivit en c-uppsats på en kväll, och fått VG. Vilket påminner mig om en historia jag hörde om en kompis (brorsas flickväns syrras kompis kursares pappas analytikers underårige älskares grannes) kursare som tagit speed före en salstenta. Sprängfylld av självförtroende satte hon sig, fick tentan framför sig och bara: "Jamen det här kan jag ju, och det här med! Det här är ju lätt, jag kan det här!". Och just så besvarade hon också varenda fråga, skrev: "Jag kan det här!", "Det här kan jag svaret på, det är lätt!".