Monday, December 10, 2007

Om jag någonsin fick för mig att

spela in en dokumentär med ett uttalat syfte (att svärta ner någons rykte till exempel), ja då skulle den se ut som Debbie Melnyks Manufacturing dissent. Pladdrig, patetisk, osaklig och rörig skulle den vara. Den skulle sakna röd tråd och den skulle inte alls veta vad den egentligen ville säga. Den skulle smaka som en torr McDonald's-hamburgare och den skulle vara underhållande som en nobelmiddag.

3 comments:

Internal server error said...

Du tittar mycket på tv du. Är det verkligen bra? Ska ju vara så fördummande har man hört.

Anonymous said...

Ja, det där känner jag inte till, men Nobelmiddagen var oerhört nedslående tyckte jag. Känns bara deppigare och vräkigare för varje år. Alltså ingen känsla av splendour, bara bjäfs och vad nån grevinna tyckte om att glassbomben inte var kvar. Tyckte jag hörde rasslet av löständer.

E said...

Jag tror att allt gick åt skogen när svt förlorade rättigheterna. Fyran är alltför förknippade vid Barngalan för att överhuvudtaget någon splendour ska fastna.