S:t H

Igår kväll var jag hemma hos min något debile men mycket charmante vän G. Vi lagade till en underbar middag som vi intog tillsammans med H och hennes femton år yngre toyboy M. H är en rundlagd kvinna med stark utstrålning som enligt egen utsago har Stockholms bredaste rumpa. Detta kunde jag inte hålla med om, även om den var bred. Hon har hur som helst en intensiv och uppfordrande blick, och den accentueras av en slarvigt pålagd kajal.

Vid ett tillfälle, när jag lagt mig på soffan för att vila en stund under G:s rutiga pläd, berättade hon om en gammal vän till sin syster som bor i Norrköping och det senaste året varit inlagd på någon klinik för manodepressivitet. Kvinnan hade ringt H och förklarat att hon koncentrerat hela sitt tillfrisknande på prospektet att våga/kunna träffa henne. Detta gjorde H ganska illa till mods:

- Varför ringer hon mig? Vad har jag med henne att göra? Vi har aldrig känt varann!

Kvinnan i Norrköping berättade också att senaste gången hon vågat sig ut hade hon stått en lång stund vid en ström eller om det var en å och allvarligt funderat på att hoppa i. Sedan sa hon att hon nu kände sig redo att gå hela vägen till busshållplatsen för att möta H, om hon ville komma (vilket hon MÅSTE för ni vet väl vad det innebär att ha hotet om någons förestående självmord hängande över sig?).

H förklarade att hon nog inte kunde komma till Norrköping på åtminstone ett par månader, men att när hon kom, kunde väninnan då kanske ta en annan väg till busshållplatsen än den förbi ån?

Just historien med ån hade retat H. Skulle man dränka sig gjorde man det såklart i ett hav, eller åtminstone i en fors med strida strömmar och klippor som krossade en. Inte i en liten sorglig bäck i Norrköping. Hon hade en gång stått längst ut på en klippa med en väninna, med hela havet framför sig en blåsig hösteftermiddag. Det var i efterdyningarna av en lång och hemsk depression som nära nog kostat henne livet. Hon hade tittat ner i djupet, vänt sig mot sin väninna:

- Visst vill man bara kasta sig ut?
- Jaaa...
- Bara låta sig omslutas av havet och försvinna ner i djupet?
- Jaaa...