Söndag EM is alright for crying

Jag såg Reimerholmes p-94-lag spöa Apudden idag. Det var en sorglig syn. Mina kinder var våta av tårar. Men det berodde mer på den friska luften samt Det Stora Sveket den tidiga morgonen hade hunnit bjuda på. Lyckan smiter från mitt grepp, gång på gång.

Jag dricker apelsinjuice, har vakenmardrömmar om den stundande arbetsveckan, fantiserar ihop utfittan för v/s 2008:




Dressen till vänster naturligtvis. Lutar åt ett par andra glasögonbågar, mer flanellig och manchesterig arkitekt i Livet runt trettio. Självklart med AIDS.

Jag är så himla svag för kroniska sjukdomstillstånd. Melankoli är bra också. Allt som gör en blek och avmagrad gör mig lugn i sinnet. Lugn och tillfreds.