Monday, December 3, 2007
Sången om Småland
När man har släkt i Småland kan man få höra de mest absurda historier. Bland annat har jag från flera, av varandra kanske inte så oberoende källor hört berättas om ett ganska stort antal gossebarn födda på fyrtiotalet med namnet Clark. De döptes efter Clark Gable som var populär i stugorna på den tiden. Detta är ju inget konstigt alls, om det inte vore för att engelskakunskaperna i dessa nejder på den tiden var väldigt skrala. Ingen visste hur Clark uttalades eftersom man bara såg namnet i eftertexterna. Så enligt sången om det inavlade Småland ska det än idag finnas män som lystrar till namnet [Slark].
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
11 comments:
det ska tydligen också finnas ett gäng Brian ("brijan") i Sverige.
Jag bodde granne med en man för tio år sedan som hette Cliff. Sliff alltså. Hans band hade gjort en skiva som hette "Fuck the world", och på omslaget var det en jordglob med en stor vagina på. Sliff och hans kamrat brukade sitta uppe lägenheten och bröla tillsammans över en back öl, alltså ett sorts högt, djuriskt bölande som verkade vara ett uttryck för förnöjelse.
En gång kom Sliffs kompis över för att hälsa på Sliff, men då var han inte hemma, så kompisen kom ner och ringde på för att be om papper och penna och lämna ett meddelande. Han fick papper och penna, och stod mycket länge och väl i dörröppningen - flera minuter - och försökte komma på något att skriva på lappen, men han kom inte på något, och fick lämna tillbaka pennan med ogjort ärende.
Nu tycker du kanske att jag har bloggat nog om Sliff, men åh nej. En dag kom han gående med en kompress tejpad mot pannan, och då visade det sig att han på en fest hade hettat upp ett kors på spisplattan och tryckt det mot pannan, upp och ner. När Sliff dagen därpå insåg att han inte ville ha ett satanistkors inbränt fick han transplantera hud från låret, och gick ganska länge med den där kompressen tills det läkte.
Så, slut på historien.
Men vilken historia sen då! Du ska då alltid vara värst Moa.
Hur jag än vänder och vrider på det kommer jag inte fram till vilket namn som är fulast - Slark eller Sliff. Men de gör ett bra par: "Slark & Sliff på nya äventyr", "Sliff & Slark kirrar biffen".
Som den kosmopolit jag är kan jag berätta att i Danmark är [brijan] ett vanligt namn. Och uttalet Slark lär finnas även söder om Småland (eller så är det en rural myth).
Sliff tycker jag är rätt coolt.
En av mina lärare hette för övrigt Joe [joeeh].
Slark & Sliff, de slynglarna, slirar slemmigt slalom iforda sluga slipsar. Slut!
Hillevi, finns det något söder om Småland? Och visst skrev du det där bara för att få använda "rural myth"? Dagens ord!
Ja. Jag har väntat tålmodigt på att det skulle dyka upp ett tillfälle sedan 1985.
Ha ha!
Det är jag som ska tacka. Nu när jag kan släppa det här ska nog allt ordna sig!
Det här är fantastiskt! Jag har en dagsfärsk historia om en Slark, 7år boende i Skåne, på min blogg för den som vill gotta sig vidare i Sliffs och Slarks äventyr.
Jag har även länkat, var helt enkelt tvungen att bidra till att historien om Sliff och Slark sprids över världen.
Post a Comment